Matkulturen i Egentliga Finland har fått influens från skärgården och andra nordiska länder. Varilimppu, strömming och nypotatis är exempel på lokal mat.

Recept: Varilimppu

Ingredienser

Deg
1 l vatten
1 kg rågmjöl
1 dl mämmi malt
1 dl surdeg
30 g jäst
0,5 msk fänkål
0,5 msk pomeransskal
1 msk kummin
1 msk salt
0,5 dl sirap

Till pensling
Ägg

Tillagning

1. Koka 1/3 liter av vatten. Tillsätt mämmi malt och rågmjöl. Lägg blandningen i en brödform med surdegs rester från tidigare bak. Om det inte finns surdegs rester i formen, lägg till surdeg i degen istället. Strö över lite rågmjöl. Täck formen och låt stå varmt i ungefär en timme.

2. Blanda ner rågmjölet som ligger på toppen i degen och tillsätt ytterligare 1/3 liter varmt vatten. Strö över med rågmjöl ännu en gång. Upprepa igen om en timme och låt sedan degen vila övernatt.

3. Nästa dag, tillsätt salt, kryddor, jäst och socker (eller sirap) efter smak. Knåda degen med rågmjöl. Låt jäsa. Dela degen i två delar och låt jäsa igen. Pensla bröden med ägg. Baka i ugn på medelvarm temperatur i 50-60 minuter. Täck brödet och låt svalna.

Den finska matkulturen har fått influens från både öst och väst. Under förhistoriska tiden fanns det bara två bosättningscentrum i Finland: en i Ladoga-Karelen och den andra i Turku och Kokemäki region. För att det fanns så lite kontakt mellan de här regionerna, formades två helt olika matkulturer i Finland.

I öst lagade man mest mat i ugn. I stora bakugnar bakade man bröd, paj, pirog, gratänger med olika grönsaker, fisk och kött och grytor. I finländska hus i öst bakade man färskt bröd varje dag, då man i väst bakade surdegsbröd bara ett par gånger om året. I väst var det mer vanligt att laga mat i kittel över eld. Soppor, fisk och skaldjur var väldigt populärt. Olika tillredningssätt gjorde att de två regionerna blev kända under olika namn: öst kallades ugnsmat området och väst för soppa området.

Förr i tiden i Finland levde man i naturahushållning, så mat var lagat från de råvaror som var användbar i var och ens egen region i olika säsongerna. Det var så regionala och traditionella rätter uppstod. Trots att de regionala skillnaderna har minskat med tiden är varje landskap oerhört stolta över sina egna traditionella läckerheter.

Skärgårdens strömming och nypotatis

Egentliga Finland hör till soppa område i väst. Regionens allsidiga matkultur har fått influenser från Sverige, Danmark och Tyskland.

Många av Egentliga Finlands viktiga städer såsom Åbo låg på kusten vilket har gjort att regionen fått mest influens från andra sidan havet. De som hade båt tog med sig sina nya matfavoriter hem.

Egentliga Finlands invånare har alltid varit vana vid att äta mycket fiskrätter. Man åt oftast abborre, sik eller gädda, men även strömming är populärt. Strömmingen kan man äta både kokt, stekt, grillad eller saltad och passar utmärkt med närodlade nypotatisar. 

Klimatet i Egentliga Finland passar mycket bra för jordbruk av olika grönsaker. Jordbrukare i Egentliga Finland har varit banbrytande i odling av sockerbetor, raps, tomat, gurka och jordgubbar.

Nypotatis från skärgården är en delikatess som hela Finland tycker om. Varje år håller man en nypotatisfestival i Åbo.

Varilimppu är Egentliga Finlands landskapsrätt

I Egentliga Finland har man alltid bakat många olika typer av bröd. Rågbröd bakade man ett par gånger om året. Stora satser av bröd torkades på pinnar hängandes i taket. Äppel- och strömmingsbröd var också populära. Vid högtider bakade man minst en varilimppu, som också valdes till Egentliga Finlands landskapsrätt.

Varilimppu är en surdegslimpa som är kryddat med kummin och pomeransskal. Se recept på varilimppus nedanför och använd kartan för att hitta fler traditionella rätter från Finland.

Du kan hitta fler traditionella rätter på kartan (Expedia):


Smaker av Finland by ExpediaFI


Text: Iiris Lagus
Foto: Elina Manninen, Keksit/Visit Finland
Källor: ruokatieto.fi (recept också), Smaker av Finland